Vad hände med bluetooth?

Vad hände egentligen med bluetooth?

För ett par år sedan spåddes bluetooth en lysande framtid och skulle ersätta sladdar till skrivare, headset, tangentbort och mycket annat. I dag finns den en enda skrivare, ett enda tangentbord och bara en handfull mobiltelefoner och handdatorer med bluetooth. Vad var det som hände?

Året är 1998. Bluetooth Special Interest Group bildas och Ericsson visar upp en prototyp av ett headset som kommunicerar trådlöst med mobiltelefonen. Företaget visar också upp en Dick Tracy-inspirerad klocka som fungerar som en förlängning av mobiltelefon eller dator och som kan visa både e-post och sms-meddelanden. Informationen i klockan uppdateras automatiskt via bluetooth när den kommer i närheten av användarens dator.

Samma år skriver MikroDatorn en ingående artikel som förklarar hur bluetooth fungerar och som ger en rad exempel på hur vi kommer att använda tekniken inom en snar framtid och då inte bara som sladdersättare mellan mobiltelefon och headset eller mellan dator och skrivare. Genom att ansluta en bluetooth-adapter till telejacket där hemma skulle mobiltelefonen kunna fungera som en trådlös telefon när man befinner sig i hemmet. En person som skrivit e-postmeddelanden på flygplanet sätter på mobiltelefonen efter landning, och e-posten skickas automatiskt, även om handdatorn ligger i portföljen.

Kort sagt, anno 1998 gick bluetooth en lysande framtid till mötes.

Vad hände egentligen?

Nu, fem år senare, finns det ett tangentbord och en mus med stöd för bluetooth. Det finns en enda skrivare med bluetooth och bara en handfull handdatorer och telefonmodeller. Analysföretaget Gartner anser att tekniken i år når botten av Gartners så kallade hype-kurva, i det som kallas desillusionernas vågdal.

Vad var det egentligen som hände med bluetooth?

– Det tog längre tid än vad någon trodde, inklusive mig själv, säger Anders Edlund som är marknadschef på Bluetooth Special Interest Group, den organisation som driver utvecklingen av bluetooth. Vi annonserade en specifikation redan försommaren 1998 men sedan tog det två-tre år innan det fanns färdiga kretsar. Och det är först nu som kretsarna börjar komma ned i överkomliga priser.

I en rapport från slutet av förra året kritiserar Gartner bluetooth. Av alla de som i år köper en produkt med bluetooth är det bara tio procent som kommer att använda själva bluetooth-funktionaliteten, tror analysföretaget. Gartner anser att det finns flera orsaker till att den lilla radion inte blivit någon succé. Produkter från olika leverantörer har svårt att kommunicera med varandra, säkerheten måste förstärkas, det måste bli lättare att använda bluetooth, det finns få användningsområden förutom synkronisering av handdator och dator och datakoppling mellan handdator och mobiltelefon, och användarna vet inte vad bluetooth är och vad tekniken kan göra.

Förmågan eller kanske oförmågan för produkter med bluetooth att kommunicera med varandra är enligt Gartner ett stort problem. Över 80 procent av alla bluetooth-produkter som säljs mellan 2002 och 2005 kommer inte att fritt kunna anslutas till produkter från andra leverantörer.

I dag är det upp till den enskilde användaren att ta reda på om produkt A går att koppla samman med produkt B via bluetooth. På Palms hemsida finns en lista över vilka produkter som Palm testat att handdatorn Tungsten fungerar tillsammans med. Men Palm säger självt att listan inte är komplett, så det kan alltså finnas ytterligare produkter som fungerar med Tungsten. På Palms webbsida står det att Tungsten fungerar med Nokias mobiltelefoner 6210, 6310 och 6310i. Men Nokia har fler modeller än så som har bluetooth. Betyder det att dessa inte kan användas med Tungsten eller betyder det bara att Palm inte testat dessa och uppdaterat sin webbsida?

Vad går att använda med vad?

Vi tar ett annat exempel. Microsoft har ett trådlöst tangentbord med bluetooth. Går det att använda det tangentbordet med sin Palm Tungsten? Att använda ett tangentbord till sin handdator låter ju inte orimligt. Vi har inte provat själva, men svaret på frågan är nej. Microsofts tangentbord använder en bluetooth-profil som kallas Hid (Human Interface Device). För att det ska fungera med Palm Tungsten måste handdatorn också ha motsvarande bluetooth-profil. Och det har den inte.

– Ett problem i dag är att bluetooth är litet för svårt att använda, säger Johan Åkesson som är marknadschef på Ericsson Technology Licensing. Det måste bli enklare för användaren att koppla samman bluetooth-produkter och att förstå vilka applikationer som produkten stödjer. Det finns en uppsjö olika profiler i bluetooth-specifikationen och användaren ska inte behöva hålla reda på dessa.

Intresseorganisationen som leder utveckling av bluetooth har tagit fram ett åtgärdsprogram, ”5 Minute Ready”, vars mål är att det bara ska ta fem minuter för en användare att ansluta en produkt till andra bluetooth-produkter från det att man köpt den. Bland annat ska organisationen bekosta en testanläggning som testar att produkter från olika tillverkare kan ”prata” med varandra utan problem.

– Redan i dag måste tillverkare testa sina produkter hos ett labb som kontrollerar att produkterna uppfyller bluetooth-specifikationen på profilnivå, annars får man inte säga att produkten har stöd för bluetooth, säger Johan Åkesson.

Det betyder att ett headset som uppfyller headset-profilen alltid ska fungera med en mobiltelefon som uppfyller samma profil, oavsett om de kommer från olika tillverkare.

Ericsson Technology Licensing säljer Ericssons bluetooth-design till halvledarindustrin och har kunder som Intel, Philips och Samsung. Företaget har också ett interoperabilitetslabb som testar att produkter uppfyller bluetooth-specifikationen.

– Det är min bestämda uppfattning att det inte finns några problem med att få produkter från olika leverantörer att samverka, säger Anders Edlund. Men tekniken måste bli lättare att använda för den vanliga konsumenten.

Edlund menar att det inte bara gäller bluetooth, utan hela kedjan av produkter som behövs för att exempelvis få en handdator att kopplas upp på internet via gprs på mobiltelefonen. För att få det att fungera kan det krävas en hel del pyssel med diverse inställningar.

Få produkter med bluetooth

Bland de större tillverkarna verkar det inte råda något överdrivet intresse av bluetooth. Ta en av världens största skrivartillverkare som exempel. Hewlett-Packard har ett 30-tal bläckstråle- och multifunktionsskrivare. Av dessa är det en enda som har inbyggt stöd för bluetooth.

HP Deskjet 995c kom redan i september 2001 och är den äldsta bläckstråleskrivaren i företagets sortiment. Deskjet 990 som är samma skrivare fast utan inbyggt bluetooth-stöd utgick i höstas ur sortimentet.

– Vår bluetooth-skrivare kommer att finnas kvar i sortimentet i åtminstone ett halvår till, säger Maria Augustsson, produktansvarig för delar av HP:s skrivarsortiment. Just nu finns det inte några planer på att introducera någon ny bluetooth-skrivare, men det skulle förvåna mig om det inte kommer någon ersättare.

Något som hindrat bluetooth från att ta fart är kostnaden för slutanvändaren. Visst kan det vara skönt att få en sladd mindre på kontoret, men hur mycket är det värt? När Hewlett-Packard introducerade Deskjet 995c hade den ett rekommenderat utpris på 4 795 kronor inklusive moms. Deskjet 990, som är identisk förutom bluetooth, hade då 1 000 kronor lägre pris. Bluetooth-stödet i skrivaren kostade alltså användaren en extra tusenlapp. I dagsläget kostar HP:s bluetooth-skrivare 3 495 kronor med moms, men det är oklart om den prissänkningen beror på att bluetooth-komponenterna i den blivit billigare eller för att övriga komponenter i skrivaren sjunkit i pris.

– I dagsläget kostar en bluetooth-lösning mellan fem och 15 dollar beroende på funktionalitet, men de priserna sjunker kontinuerligt, säger Johan Åkesson.

Blir Windows XP lyftet?

Avsaknaden av stöd för bluetooth i Windows har säkert också påverkat användningen av tekniken negativt. Men i höstas kom Service Pack 1 som ger Windows XP stöd för bluetooth. Men det är bara Windows XP som har stöd för tekniken, Microsoft har inga planer på att bygga in stöd för bluetooth i de äldre operativsystemen. Vissa bluetooth-instickskort har dock egna drivrutiner för andra Windows-versioner.

I höstas lanserade Microsoft också de första produkterna med inbyggt stöd för bluetooth. Det rör sig om en trådlös mus samt ett paket med trådlös mus och trådlöst tangentbord. Även här ser vi att användaren får betala extra för bluetooth. Hos Dustin kostar Microsofts trådlösa tangentbord och mus med bluetooth 1 395 kronor plus moms. Microsoft har även två andra paket med trådlöst tangentbord och mus, men som använder en annan radioteknik. Dessa paket kostar 675 respektive 775 kronor plus moms hos Dustin. Bluetooth-paketet är alltså mer än dubbelt så dyrt som det billigaste alternativet.

Det finns dock skillnader mellan bluetooth-produkterna och de andra trådlösta alternativen. Bluetooth har längre räckvidd än den andra radiotekniken. Med tangentbort och mus med bluetooth kan du sitta upp till tio meter ifrån datorn. Med de andra trådlösa produkterna är räckvidden två meter. Skillnaden i räckvidd är möjligtvis viktig för den som håller presentationer och som då står flera meter ifrån sin dator.

Med Microsofts bluetooth-produkter medföljer en transceiver som ansluts till datorns usb-port. Den kan inte bara kommunicera med mus och tangentbord utan även med andra bluetooth-enheter, som exempelvis Hewlett-Packards skrivare Deskjet 995c.

Med bluetooth är den trådlösa dataöverföringen krypterad med 128-bitars kryptering mellan tangentbord och transceiver. Med de enklare (och billigare) trådlösa alternativen från Microsoft sker den trådlösa överföringen helt okrypterat.

– Bluetooth-tangentbordet är betydligt säkrare än de andra trådlösa tangentborden. Men arbetar man med mycket känslig information är det fortfarande säkrast att använda ett tangentbord med sladd, säger Martin Munkner, nordisk produktchef för hårdvara på Microsoft.

Just säkerheten i bluetooth är en av de saker som analysföretaget Gartner klankar ned på. Enligt Gartner bygger bluetooth på för lösa specifikationer som lämnar mycket av ansvaret till respektive tillverkare. Brister vad gäller kompatibilitet och säkerhet i bluetooth-produkter kommer år 2005 att kosta företag och användare 5,6 miljarder dollar årligen att åtgärda.

– I bluetooth-specifikationen ingår säkerhetsfunktioner som autenticering och kryptering. Men det är inte alltid man vill använda sig av dessa. Vill man skriva ut på en publik skrivare, vill man inte gå igenom en lång uppkopplingssekvens. Det är alltså snarare applikationen än användaren som bestämmer om man skall använda sig av säkerhetsfunktionerna i bluetooth, säger Johan Åkesson.

Det är också respektive tillverkare som bestämmer om användaren själv ska kunna stänga av exempelvis krypteringen. Det öppnar för möjligheten att användaren missar en inställning och på så sätt ovetandes sänker säkerhetsnivån på sin bluetooth-produkt.

– Jag känner inte till någon produkt där man inte har kryptering och autenticering aktiverat som standard, säger Anders Edlund.

Redan i februari förra året tillkännagav Bluetooth Special Interest Group att det godkänt över 500 bluetooth-produkter. Men utbudet av produkter känns inte imponerande. På bluetooths hemsida är trådlös mus och tangentbord ett av sex olika exempel på när det passar bra att använda bluetooth. Trots det att det bara ett enda företag som har sådana produkter: Microsoft.

Logitech lanserade för ett år sedan Cordless Presenter, en mus/styrkula med bluetooth, tänkt att användas av dem som håller presentationer och som vill kunna fjärrstyra sin dator på litet längre avstånd. Prislappen ligger på höga 2 500 kronor inklusive moms. Bluetooth-transceivern som ansluts till datorns usb-port är dessutom hårdkodad att fungera bara med pekdonet ifråga. Det går alltså inte att skriva ut trådlöst med hjälp av den transceivern.

– Bluetooth är inte redo för vanliga möss och tangentbord, därför har vi valt att inte ta nästa steg, säger Mikael Palmhag, Nordenchef på Logitech.

Palmhag menar att det i dagsläget finns flera problem med kombinationen möss, tangentbord och bluetooth. Att använda en enklare radioteknik kostar en tredjedel så mycket, batteritiden är dålig och skulle man behöva starta datorn i felsäkert läge så fungerar inte ett bluetooth-tangentbord, menar han.

– Då måste man plocka fram ett vanligt tangentbord ur skrivbordslådan, säger han.

I samband med Cebit-mässan nu i mars kommer Logitech att presentera sin marknadsplan för nya produkter med stöd för bluetooth.

– Bluetooth är framtiden. Det är en industristandard som kommer att få ett brett genomslag. Vi räknar med att problemen som finns idag kommer att vara lösta till sommaren.

Handfull handdatorer

Bland användarscenarierna på bluetooths hemsida finns också trådlösa utskrifter, men även här finns det en enda produkt med inbyggt stöd för radiotekniken: Hewlett-Packards Deskjet-skrivare. Till och med när det gäller handdatorer och mobiltelefoner är utbudet ganska skralt. Hewlett-Packard har en handdator med inbyggt stöd för bluetooth, Palm har en och Fujitsu Siemens har en. På mobiltelefonsidan har Nokia och SonyEricsson flera olika modeller med bluetooth. Siemens har en och Motorola kommer att ha två modeller under det första kvartalet.

Men visst finns det hopp för bluetooth. Tekniken har mognat och det finns produkter från olika leverantörer som fungerar bra tillsammans. Det går att markera ett telefonnummer i sin Palm Tungsten, få sin SonyEricsson P800 att ringa det numret, trots att den ligger i fickan, och prata i sitt 10 gram ”tunga” Bluespoon-headset, där alla tre produkterna kommunicerar via bluetooth.

Marknadsanalysföretaget Allied Business Intelligence tror att försäljningen av bluetooth-kretsar kommer att stiga från 11,2 miljoner år 2001 till hela 1,1 miljarder stycken år 2007. Även analysföretaget Gartner tror på en kraftig ökad försäljning av produkter med bluetooth. Fram till år 2005 kommer vi att ha köpt 560 miljoner produkter med bluetooth. Anders Edlund säger att det finns över tusen olika bluetooth-produkter på marknaden och att det förra året såldes 30 miljoner produkter med bluetooth.

Men kommer det att bli något annat än en kostsam ersättare för headset med sladd?

– Nu håller det på att bildas ett ekosystem av olika typer av produkter med bluetooth, säger Johan Åkesson. När fler och fler upptäcker möjligheterna med bluetooth kommer användandet att öka. Det leder till ett större och mer varierat produktutbud, som i sin tur leder till ökat användande. Det blir en snöbollseffekt. Bluetooth gör att man kan använda sina produkter på sätt som tidigare inte var möjligt. Till exempel kan man med bluetooth trådlöst skriva ut adresser från sin mobiltelefon på en skrivare.

– Jag har fått ta del av konfidentiell information om kommande produkter och kan bara säga att sannolikheten är hög för att vi får se många intressanta bluetooth-produkter redan i år, säger Anders Edlund hemlighetsfullt.

 

Det här är bluetooth

Här en kort repetition för dig som missat alla skriverier om bluetooth under de senaste åren eller som glömt vad bluetooth är.

Bluetooth är en radioteknik som ska eliminera behovet av sladdar för att koppla samman olika produkter. Det kan till exempel vara sladden mellan mobiltelefonen och headsetet, mellan handdatorn och datorn eller mellan datorn och skrivaren.

Radion i bluetooth sänder i frekvensområdet 2,4 GHz. Det är samma frekvensområde som trådlös Ethernet (802.11b) använder. Detta frekvensområde kallas för ISM-bandet (Industrial Scientific Medical) och är ett fritt frekvensområde, vilket gör att tekniken kan användas i hela världen.

Det finns vissa regler för ISM-bandet. Uteffekten på sändaren får inte vara för hög. Bluetooth har normalt en uteffekt på en milliwatt. Som jämförelse kan sägas att en trådlös telefon har 100 milliwatts uteffekt och en mobiltelefon ungefär två watts uteffekt. Två bluetooth-enheter kan prata med varandra på upp till tio meters avstånd. Genom att förse radion med en förstärkare kan uteffekten ökas och med den räckvidden till runt 100 meter.

Radio som sänder på ISM-bandet får inte använda en frekvens för länge. Bluetooth använder därför en teknik som kallas för frekvenshoppning. Frekvensbandet som bluetooth använder delas in i 79 frekvenser. Bluetooth hoppar mellan dessa med upp till 1 600 hopp per sekund.

När exempelvis en handdator tar kontakt med en mobiltelefon för att etablera en trådlös internet-uppkoppling bildas ett så kallat piconät. En enhet i piconätet är alltid överställd de andra och kallas master, medan de övriga kallas slavar. Slavarna är synkroniserade till mastern så att de alla använder samma hoppschema för frekvenshoppningen. Ett piconät kan bestå av upp till åtta olika enheter som samtidigt kan vara aktiva. Dessa delar då på bandbredden som är ungefär en megabit per sekund. Ett större antal enheter kan vara inaktiva deltagare i piconätet och aktiveras vid behov.

 

Publicerad i MikroDatorn